Visa wikitext

== Allmänna idéer och trender ==

1.Perioden kännetecknas av en allmän strävan efter kunskap. Man söker på olika sätt finna kunskap om människans förhållanden och naturens ordning. Detta leder till en serie avhandlingar om statsskick och samhälle å ena sidan och en serie traktat om naturen, naturlagarna och naturvetenskapen å den andra.

2. Vetenskapens landvinningar leder inte till ett direkt ifrågasättande av religionen. Man fortsätter att acceptera Guds existens, men man tror inte att han ingriper: se '''deism'''.

3. Demokratiska idéer: John Locke framkastar tanken att rätten till statsmakten inte alls härstammar från Gud utan från folkmajoritetens vilja. Om regeringen försöker påtvinga folket något som det själv inte vill har det rätt att göra uppror.

4. Upplysningen ses också som roten till den allmänna moderniseringsprocessen i Europa och världen. Den vetenskapliga metoden i samklang med praktiska och teknologiska landvinningar leder till att människor får det allt bättre. Rent filosofiskt kommer denna tanke till uttryck hos '''Leibniz''' och hans '''framstegsoptimism'''.

5. Moderna tiders entreprenörsanda och effektivitetssträvan (jfr '''utilismen''') har sina rötter i upplysningstiden, då borgarklassen börjar vädra morgonluft och de ekonomiska förhållandena blir alltmer moderna ('''manufakturer''').cc