Upplysningen

Från heterotopia.se

Innehåll 1 Allmänna idéer och trender 2 Historiska händelser 3 Vetenskap 4 Filosofi 5 Politik 6 Författare 7 Författare i Norden 8 Konst 9 Arkitektur 10 Kolonialism

Allmänna idéer och trender

1.Perioden kännetecknas av en allmän strävan efter kunskap. Man söker på olika sätt finna kunskap om människans förhållanden och naturens ordning. Detta leder till en serie avhandlingar om statsskick och samhälle å ena sidan och en serie traktat om naturen, naturlagarna och naturvetenskapen å den andra.

2. Vetenskapens landvinningar leder inte till ett direkt ifrågasättande av religionen. Man fortsätter att acceptera Guds existens, men man tror inte att han ingriper: se deism.

3. Demokratiska idéer: John Locke framkastar tanken att rätten till statsmakten inte alls härstammar från Gud utan från folkmajoritetens vilja. Om regeringen försöker påtvinga folket något som det själv inte vill har det rätt att göra uppror.

4. Upplysningen ses också som roten till den allmänna moderniseringsprocessen i Europa och världen. Den vetenskapliga metoden i samklang med praktiska och teknologiska landvinningar leder till att människor får det allt bättre. Rent filosofiskt kommer denna tanke till uttryck hos Leibniz och hans framstegsoptimism.

5. Moderna tiders entreprenörsanda och effektivitetssträvan (jfr utilismen) har sina rötter i upplysningstiden, då borgarklassen börjar vädra morgonluft och de ekonomiska förhållandena blir alltmer moderna (manufakturer).cc

Historiska händelser

Perioden sträcker sig från början eller mitten av 1700-talet fram till dess slut. Nästa epok, romantiken, tar vid runt 1800.

Den industriella revolutionen Ironbridge i Shropshire som ligger vid gränsen mellan Wales och England är den plats för "industriella revolutionens vagga". Revolutionen började i Storbritaninen i slutet av 1700-talet. Stora framgångar och betydelser var när fartyg och järnvägar blev mer aktuellt. Revolutionen innebar att det inte längre var muskelkraften som styrde hur mycket man kunde jobba. Det var ju hjärnkraften. Arbetare behövde inte slita lika hårt längre. Nu fann man maskiner som kunde utföra ens arbete. Då teknologin tog fart under denna period blev ekonomin bättre. En maskin som jobbade dygnet runt helt gratis kunde göra lika mycket arbete som 1000 man. Detta innebar snabbare och effektivare arbete. Då blev de social förhållandena bättre också som en effekt av den stigande ekonomin.

Amerikanska revolutionen ägde rum under andra hälften av 1700-talet, detta ledde till att alla de tretton kolonierna på Nordamerikas östkust kom att bli det Amerikas Förenta Stater genom att bryta sig loss från Storbritanien. Kolonierna gick ihop mot det brittiska styret och inledde en väpnad konflikt som kom att kallas amerikanska frihetskriget, det pågick mellan 1775 och 1783. Amerika vann slaget år 1781, men redan 1776 blev man förklarade som självständiga.

Den franska revolutionen Franska revolutionen inleddes 1789, när den första nationalförsamlingen bildades. Församlingen bildades i juni och den 14 juli samma år stormades Bastiljen och detta kom att blir Frankrikes nationaldag.Frankrike var under den tiden uppdelat i tre stånd. Adel i ett stånd, sen de religiösa ståndet bestående av präster, och de sista och lägsta ståndet där man blandade borgare, akademiker, rika handelsmän och bönder i samma grupp. Detta skapade irritation bland de "finare" folket och därför kallas de franska revolutionen även för den "borgerliga revolutionen". Skatterna var orättvist fördelade och missnöjet bland folket berodde också på hur Frankrikes styrande vägrade att ta till sig de nya metoderna och ideerna som den industriella revolutionen hade gett världen.

Vetenskap

Förnuftet

Det viktigaste under upplysningen var att tro på människans främsta och mest idealiska egenskap, förnuftet. Man skulle börja tro på att människan var kunniga nog att tänka själva. En person med sunt förnuft försöker förstå hur saker och ting verkligen står till, och undviker att luras av sina egna eller andras uppfattningar.

Objektivitet

Man är objektiv och ser saker för hur det är, ur alla synvinklar och inte för hur man själv tycker. Motsatsen till objektivitet är subjektivitet.

Ex. Ska man se subjektivt på Adolf Hilter kan man tycka att han var dum i huvudet helt enkelt, men ska man se objektivt på honom så gjorde han ju faktiskt några vägar och lite annat innan han flippade ur och började döda hit och dit.

(Objektiv kan man även ha till kameror.)

Allmängiltighet

Det gäller för allt och alla. Om man uppfunnit något jättesmart så gäller det att bevisa det för allmänheten också.

Utilism

Utilism är en mindre vanlig synonym till utilitarism. För att göra det enkelt och lättbegripligt kan man säga att utilitarism är "största möjliga lycka åt största möjliga antalet individer" En utilitarist säger att konsekvenserna av en handling ska ge största möjliga lycka och nytta för alla individer.

Jeremy Bentham James Mill, John Suart Mill, Henry Sidgwick och G.E. Moore är några filosofer som har utvecklat utilitarismens tankegångar. Filosoferna skiljer sig en del bland annat i frågan om vad som har ett egenvärde dvs det värde som inte kan mätas/ändras. Bentham ansåg att lusten var det enda som hade egenvärde, och att mängden av lust eller olust var det enda som hade betydelse. Moore däremot menar att värdet på kunskap var ovärderligt.

Kända vetenskapsmän

Isaac Newton är kanske mest känd för att upptäcka fenomenet med gravitationen. Enligt historien så satt han under ett träd och fick ett äpple i huvudet. Det var då han började tänka och kom på att äpplet måste ha ramlat neråt. Hans teori sa emot Aristoteles gamla filosofi från antiken, att ingenting kan röra sig utan att en kraft tillfördes. Detta påstående skulle då vara en omöjlighet då ingen kraft kan ha tillförts om det inte satt en mycket liten man i trädet som kastade äpplet på Isaac Newton men detta är inte särskilt troligt.

Filosofi

Deism är en religionsfilosofi. Deism är latin av ordet Deus som betyder gud. Denna religionsfilosofi innebär att man har en personlig gud som har skapat världen. dock så ingriper inte den guden längre i världens gång. Denna religionsfilosofi består av gudsuppfattning. Efter denna skapelse av världen så fungerar den enligt de rationella lagarna. Under 1600-talets england uppstod deismen och man utgår från antagandet en "naturlig religion". Dvs. Att gud utvinns ur människans naturliga moral men kan inte utvinnas av religiösa läror. De två viktiga män som tog fram denna teori var Herbert av Cherbury (1583-1648) och Matthew Tindal (1653-1733). Men den viktigaste represetanten är Herbert. Detta kan även jämföras med teism.

Den tyska filosofen Immanuel Kant som levde mellan 1724 - 1804. Det var kan som identifierade och formulerade det kategoriska imperativet.

"Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag".

Kant menar dels att detta är en analytiskt nödvändig sanning, vid betraktande av begreppet "kategoriskt imperativ". Detta var hans grundformulering och med det menar han att det är en analytiskt nödvändig sanning ur det "Kategoriska imperativ". Efter avlägsnande av allt materiellt så kvarstår endast lagbundenheten. Efter lagbundenheten återstår det rent formella kravet att anpassa sina handlingar till kravet.

Kant la till tre olika formuleringar som betyder nästan samma sak och dem är:

1. Handla som om maximen för din handling genom din vilja skulle kunna bli allmän naturlag. 2. Handla så att du aldrig behandlar mänskligheten i (vare sig) din egen eller någon annan person bara som ett medel utan tillika som ett ändamål 3. Handla enligt maximerna tillhörande en allmänt lagstiftande medlem i ett blott möjligt ändamålens rike.

Detta är den stora tvistefrågan i filosofin.

Kant försökte utreda den mänskliga kunskapen som är motsatsen till det vanliga metafysiska arbete. Dvs. att han forskade om människors ursprung och förutsättningar även gränser,möjligheter och arbetssätt.

Politik

Den upplyste despoten Under upplysningen blev det populärt att prata om den upplyste despoten. Despot betyder kung och upplyste betyder att man kan mycket.

Gustav III 1746-1792 [1] Gustav den III anses vara den viktigaste, mest begåvade och aktivaste kungen för Sveriges historia. Han var kung mellan år 1771-1792.

Montesquieu 1689-1775 [2] Montesqieu var en fransk politer, författare, politskt filosof och statsvetare. Han är känd för att ha skrivit Maktdelningsprincipen och Om lagarnas anda och som representant för upplysningens tänkande.

Maktdelningsprincipen i Lagarnas anda

John Locke 1632-1704 [3] John Locke var en engelsk filosof och politisk tänkare. Han har fått stor betydelse för liberalismen i politiken. Han var också inspiratör till bland annat USA:s konstitution.

Författare

Voltaire

Francois-Marie Arouet föddes den 21 November 1694, och dog den 30 Maj 1778. Han var mer känd som Voltaire och han var en fransk författare under upplysningen. Han var känd för hans försvar av medborgliga rättigheter, inklusive religionsfrihet och frihandel. Voltaire var en produktiv författare och producerade verk i nästan varenda litterär form, även teater, poesi, romaner, essäer, historiska och vetenskapliga verk, mer än 20.000 brev och mer än 2.000 böcker och pamfletter. Han var även en uttalad förespråkare för sociala reformer.

Rousseau

Jean-Jacques Rousseau föddes i Genéve den 28 juni 1712 och dog 2 juli 1778. Han var en schweizisk-fransk författare men även politisk filosof och autodidakt kompositör. Rousseau verkade under upplysningen. Hans mor dog nio dagar efter hans födsel och hans far Isaac Rousseau övergav honom tio år senare för att komma undan ett fängelsestraff. Han fick då bo med en pastor vid namn M. Lambercier. Rousseau är nog mest känd för den romantiska romanen http://sv.wikipedia.org/wiki/Julie,_eller_Den_nya_Heloïse. Men även för hans syn på vetenskapen och teknikens inflytande på människan. Han skrev flera viktiga böcker som t. ex Samhällsfördraget och http://sv.wikipedia.org/wiki/Emile. Rousseau dog den 2 juli 1778 av en hjärnblödning.

Defoe

Daniel Defoe, född som Daniel Foe, 1659 var en engelsk författare och journalist. Mest känd är han nog igenom hans roman Robinson Crusoe. Defoe är anmärkningsvärd för att vara en av de tidigaste förespråkarna av romanen, som han hjälpte till att popularisera formen i Storbritannien och till och med nämns av många som en av grundarna av den engelska romanen. Han var en produktiv och mångsidig författare, han skrev mer än 500 böcker, broschyrer och tidskrifter om om olika ämnen, bland annat politik, kriminalitet, religion, äktenskap, psykologi och de övernaturliga. Han var också en pionjär inom ekonomisk journalistik. Daniel dog 24 april 1731.

Swift

Jonathan Swift 30 november 1667 i Dublin i Irland. Han var en irländsk-brittisk kyrkoman, författare och satiriker.

Författare i Norden

Kellgren Han blev Sveriges första teaterkritiker 1778 och kunglig teatercensor 1785 med Abraham Niclas Clewberg. Kellgren var son till prosten Jonas Kiellgren och Christina Elisabeth von Wulff (eller möjligen Christina Elisabeth Aminoff enligt Kellgrens samlade skrifter från år 1796. Bland Kellgrens dikter märks kärlekslyrik som "Den nya skapelsen", satirer, till exempel "Man äger ej snille för det man är galen" (1787), och "Dumboms lefverne" (1791), där Salig Dumbom är huvudperson. Han skrev tillsammans med Gustav III operan Gustaf Wasa (1782). Kellgren utkämpade även Sveriges första stora litterära fejd med Thomas Thorild mellan åren 1782-1792. Ljusets fiender

Lenngren Anna Maria Lennegren var en mycket känd svensk poet. Hon föddes 18 juni 1754 i Uppsala. Hon gifte sig 1780 med kommersrådet och tidningsmannen Carl Peter Lenngren. Lenngrens dikter är svår lästa och hon skriver ofta om kvinnornas rättigheter. Hon var även emot Rousseau tankar om kvinnor. Han ansåg att alla kvinnor inte skulle ha samma rättigheter som män. Dem skulle egentligen inte ha några rättigheter alls. Men med tiden så övergav Lenngren sina tankar om kvinnornas emancipation. Men som ung så hade hon andra sysselsättningar, som översättningar. Lenngren översatte en psalm till 1819 psalmbok, Snart döden skall det öga sluta.

Bellman Carl Michael Bellman född 4 februari 1740 i Stockholm och han dog den 11 februari 1794 i Stockholm. Alla borde känna till vem Bellman är speciellt genom hans roliga historier och han är även väldigt känd för sina diktcyklarna Fredmans epistlar och Fredmans sånger. Hans diktning har varit mycket viktig för senare svensk litteratur, och hans betydelse för denna har jämförts med William Shakespeares för den engelskspråkiga. Bellmans produktion var synnerligen riklig och omväxlande; den omfattade bland annat dikter, visor, ordensparodier och psalmer. Bland figurerna i hans sånger märks urmakaren Fredman, musikern Movitz, korpral Mollberg och den prostituerade, Ulla Winblad, men även gestalter hämtade från den bibliska, grekiska, romerska och fornnordiska mytologin.

Bellman rör sig i sin diktning nästan uteslutande i Stockholmsområdet; i amiral Carl Tersmedens memoarer omtalas han som ”stadens kände poet”. Trots att Carl Michael gick ur tiden för mer än två sekel sedan finns det en rad platser i huvudstaden som speglats i hans liv eller diktning och som bevarat något inslag från skaldens tid. Nedan presenteras ett antal på detta vis ’intakta’ Bellmanmiljöer i bilder med kortare, förklarande texter.

Här har ni ett smakprov av Bellmans alla historier -

[4]

Konst

Barock

Rokoko Rokoko uppkom på 1800-talet och är främst en stil som härstammar från föregående sekel (barocken). Det som skiljer är att Rokokon's asymmetri är fullt utvecklad. Vilket inte förekommer i barocken eller regencyn. Rokokon är utvecklad från de kinesiska stildrag som blivit påfallande under senbarocken.

Arkitekturen bygger på atetkonik. Man försöker dölja fasadens konstruktionselement. Det vill säga att man försöker minimera [Kolonner[5]] samt [Pilastrar[6]]. Hotel byggd i ren Rokoko stil. http://www.slovakiaholiday.com/hotelsphotos/ke/265_01.jpg

Nyklassicism

Nyklassicism eller nyantik, var den mest regerande stilen inom konst samt arkitektur inom Europa och Nordamerika från cirka år 1750-1820. Denna still har sin influens samt ursprung ifrån grekisk-romerska former och känslor. [Typisk staty[7]] Här ser ni då formerna och känslorna. Man ser tydligt vilken känsla statyn har. Stilen var faktiskt en reaktion mot Rokokon, lite som ett svar. Men det hade ännu en sida, en politisk sådan. Det var nämligen så att den demokratiska styrena i Grekland och i den romerska republiken sågs som stöd för de revolutionära regeringarna i Frankrike och Amerika. Vid arkeologiska utgrävningar år 1748 i Pompeji och Herculaneum(Både Pompeji samt Herculaneum drabbades av vulkanutbrott) utförda av den Tyske arkeologen [Winckelmann[8]].

Arkitektur

Palladium arkitektur, lugnt och försiktigt balanserad symmetri. De grundläggande proportionerna återfanns i allt. Harmoni och enkelhet. Upphöjt, allvarligt lugn.

Under klassicismen hade den gotiska arkitekturen alltid betraktats som en byggstil som kommit fram under de "barbariska" goternas mörka århundraden, till skillnad från den ljusa klassicismen. Men på det senare 1700-talet började man allt mer intressera sig för medeltiden, till exempel hyllade Goethe skönheten hos den gotiska katedralen i Strasbourg. De första exemplen av nygotiska byggnader kom under denna tid och bestod mest av en slags romantiska inslag i slottsparkerna, vid sidan av kinesiska lusthus och konstgjorda ruiner. De första riktiga byggnaderna i nygotisk stil kom i England, bland annat Strawberry Hill och Fonthill Abbey. Även klassicistiska arkitekter som John Soane tog ibland tag i nygotiska projekt då klienterna så önskade.

Kolonialism

1. Koloniernas framväxt beror främst på européernas teknologiska överlägsenhet. Vissa hävdar att kolonialismen härrör från rent kommersiella intressen – att man helt krasst ville stjäla de naturtillgångar man kunde komma över. Andra talar om att kolonialismens motor i allt väsentligt bottnade i ett missionerande, världsförbättrande intresse. Man ville sprida kunskap, kultur och civilisation världen över.

2. I en annan bemärkelse är kolonialismen ett upplysningsprojekt: att upptäcka världen, att nå kunskap om vårt klot och dess innevånare bildar del i upplysningsmänniskans allmänna törst efter kunskap. Ovisshet och okunskap kunde inte tolereras av upplysningsmänniskan.

3.Det är många gånger möjligt att koppla kolonialismen till rasismen även om det sena artonhundratalets vetenskapliga rasläror ännu är långt borta. Man upplever, ibland som Rousseau, att vilden är ett oskyldigt barn (jfr den ädle vilden) som behöver fostran och skydd. Andra gånger lyser rasistiska tendenser igenom i det allmänna förakt man visar för andra kulturer och i den uppblåsta bild man har av den västerländska civilisationens överlägsenhet. länkens namn